Oakfairy

Hey, but the fourth season hasn’t even premiered yet!

Read more...

I mentioned this on Twitter yesterday:

Here’s the full story on it.

Yesterday I flew home from Spain, where I’d spent a week at the Celsius 232 festival in Aviles. It was a lovely time, and the first two legs of the flight — Asturias to Madrid, Madrid to Chicago — went fine. But when I got to Chicago, my flight to Dayton kept getting delayed. After the third delay I should have just tried to rent a car, but I decided to stick it out. For my pains my flight was cancelled at 8:30 and my rescheduled flight wouldn’t be until 10pm the next day, meaning that I wouldn’t get home until after midnight on Tuesday (i.e., today). It’s ridiculous that the leg from Chicago to Dayton would take almost three times longer than the leg from Madrid to Chicago; I decided to rent that car after all.

And found that there was no car rental service in Chicago that would give me a one-way rental to Dayton. That was in itself unusual; I’ve done the one-way rental before when I was stuck in Chicago, and it’s normally not really a problem. But this Sunday it was. I checked the O’Hare car rental services: None. I expanded my search outside O’Hare to other rental locations in Chicago: The locations were either closed or didn’t have one-way rentals.

Finally I went on the American Express site to see if I could rent a car one-way through there. And I could! Literally, there was one car available in all of Chicago, through Hertz. It wouldn’t be available until 7am the next day, but that would still get me home earlier than the flight, and I was going to have to get a hotel room anyway, so fine. I rented it and when I did, I noticed that the pickup was at someplace called Signature Flight Services, not the usual Hertz location. So I called Hertz, gave them my confirmation number, and confirmed with the person on the other end — several times! — that indeed I was meant to go to Signature Flight Services, not the Hertz location at O’Hare. The person on the other end said “yes” each time, so, fine.

The next morning I was at Signature Flight Services bright and early at 7am. At 7:07 I called Hertz and asked where my car was. They said I would have to call the O’Hare Hertz location directly and ask what the deal was, and gave me the number. I called the number, only to discover that if you don’t have the extension number of the specific person you want to reach, you can’t actually call the O’Hare Hertz location directly. So I called the reservation line and pointed out the problem of not having an extension. They said I would have to call the O’Hare Hertz and talk to them about that.

The next bit of dialogue is paraphrased but essentially true to the conversation that followed.

“So, you understand the part where I said that without a specific extension, I can’t actually reach anyone at the O’Hare Hertz, correct?” I asked.

“We don’t have any extensions to give you,” the Hertz person said. “You’ll have to call the local number.”

“So your solution to me not being able to reach anyone at the O’Hare Hertz because I don’t have a specific extension is to give me the number that if I call I can’t use to reach anyone, because I don’t have an extension to call.”

“It’s the only number we have in our system,” the Hertz representative said, sensing my irritation.

“Look, I’m not angry with you,” I said. “But I want you to acknowledge that the way you’re telling me to deal with the problem of a number I can’t use is just to give me that number again.”

“… yes.”

At which point I hung up and the very nice people at Signature Flight Services let me take their shuttle over to the actual O’Hare car rental building, where I could to talk to the real live local Hertz people about my rental, and why it wasn’t where it was supposed to be, and if, since I was now there, in front of them, they would give it to me so I could be on my way.

Turns out, they wouldn’t give it to me.

And here is why: Apparently, Signature Flight Services is part of the area where charter flights go through O’Hare. If I had flown in through the graces of a charter flight, then Hertz would have happily given me the one-way car rental. But since I flew into O’Hare on a commercial flight, like a common schmuck, Hertz wouldn’t give me the car, even though they clearly had it to give. Basically, I wasn’t rich enough to rent the car Hertz had allowed me to reserve, so they weren’t going to let me have it. Which, I don’t know. Seems like a real dick move on Hertz’s part, and doesn’t incline me to use them ever again for anything. The dude at the reservation counter seemed to think so too — he checked to see if anything else was available, but otherwise there was nothing he could do. I was out of a car.

And once again, no one else in Chicago — the entire city, as far as I could tell — had a one way rental available. Which seemed ridiculous. It’s the third largest city in the United States. You would think it would be possible. But clearly not.

At this point, because I was frustrated and mostly to grimly amuse myself, I clicked on the Lyft app on my phone and entered my home address to see how much it would cost to take one to from O’Hare to my doorstep, a journey with a grand total of 301 miles.

Turns out it would cost about $330. Which, as it happens, was only a little bit more than what it would have cost for that one-way rental that Hertz wasn’t going to give me even though they had the car.

I considered about it for a minute, and then thought, why the hell not, and scheduled the ride. The worst case scenario in this situation is that no one would take the fare, and I would be no worse off than I already was. After a few seconds, I was matched with a car, and I went out to meet the driver.

I had a suspicion that the app might not tell the driver exactly where I was going, so when the driver — Victor — pulled up, I double-checked with him.

“I want to be absolutely clear what you’re getting into,” I told him. “I’m asking you to drive me to Ohio.”

“The state?” he asked.

“Yes.”

He thought about it for a second, consulted his own Lyft app (which hadn’t, in fact, told him the destination, just that it was more than 30 minutes away), and then looked back to me, and sort of shrugged. “I like long trips. This could be fun.” Then he popped the trunk for my luggage.

And you know what? It was fun. Victor, in addition to being a Lyft driver, had been a news editor back in his native country, so he and I talked about writing and history and travel and other subjects, listened to music and otherwise had a pretty enjoyable time over the roughly five hours it took to get me home. When I got home I tipped him hugely, gave him one of my books (The Collapsing Empire) and signed it for him, and otherwise thanked him for getting me home, and doing it in such a pleasant fashion.

And then I collapsed, because fuck, it had been a long couple of days trying to get home. It’s ridiculous that the longest and most exhausting part of a transatlantic journey was the last three hundred miles, on US soil, but of course it was, why wouldn’t it be. This all confirms my opinion that O’Hare is possibly the worst of all major US airports, and it’s certainly given me the opinion that Hertz should be my last possible option when getting anywhere. On the flip side, I feel more positively about Lyft. I generally use standard cabs when I can, but Lyft is my backup when it’s not feasible. They and Victor came through for me yesterday, and with flying colors. I appreciate it immensely.

In the post-trip Twitter discussion, there was some observation that my decision to take a Lyft all the way home was something not everyone could do, or would feel safe doing. And I can’t argue that. Being able to spend a few hundred dollars to get home via a Lyft simply because one doesn’t want to wait for a rescheduled flight is not something that everyone gets to do. Neither is being able to do it without having to consider whether it’s safe to be in some stranger’s car for five hours, and who will travel three hundred miles with you to drop you off at your house. It’s all true. Welcome to my privilege! I acknowledge it. And also, my privilege in this case would have meant nothing if I hadn’t been fortuitously paired with a driver who thought something like this would be an adventure, rather than just a pain in his ass. I am lucky all the way around this time.

But inasmuch as I am lucky in these respects, I now have a pretty great story of how I took a three-hundred-mile, five-hour Lyft ride because the thought of being stranded at O’Hare one more minute than I really had to be was too much to bear. And since it was part of a business trip (I was at a book festival in Spain, after all!), it’s even tax-deductible. As far as ridiculous travel stories go, this ended up as a best case scenario.

And, of course, best of all: I got to go home. I missed it and everyone there. It was good to be back, however I got there.

By eduely
It's Darth Mercury!

Vissa tillverkare stänger ned appar i förtid, vilket diskuterades i maj. Minneshanteringen kan exempelvis resultera i att träningsappar inte fungerar som de ska, att appar behöver startas om i onödan, eller att aviseringar från meddelandeappar uteblir. OnePlus har på senare år blivit en av de värsta förövarna, tillsammans med HMD/Nokia.

Bland kommentarerna uppdagades att flera OnePlus-användare just har erfarit dylika problem. Därför kommer nu en kort guide till hur batterioptimeringarna stängs av i OxygenOS – för enskilda appar eller helt och hållet.

Vanligaste sättet är att stänga av batterioptimeringar för utvalda appar, något som tyvärr dock inte alltid hjälper. Det görs genom att gå till Inställningar > Batteri > Batterioptimering, välja appen vars optimeringar ska inaktiveras, och trycka på ”optimera inte”.

För de som ändå råkar ut för att appar stängs i förtid finns en mer drastisk metod. Gå till Inställningar > Batteri och tryck på ”smart batteri” och stäng av den. Finessen introducerades i och med Android 9 och använder AI för att välja vilka appar som ska få ligga kvar i minnet.

Det finns dock ännu fler batteri-inställningar. Gå till Inställningar > Batteri > Batterioptimering, tryck på de tre prickarna uppe i högra hörnet och välj ”avancerad optimering”. Alternativet ”djup optimering” bör vara aktiverat som standard och det begränsar bakgrundsaktiviteter hårdare än annars, vilket systemet till och med påpekar kan leda till försenade aviseringar.

Från samma skärm går det även att göra så att nätverk inte stängs av när enheten är i standbyläge. De som har problem med minneshanteringen i OxygenOS kan med fördel experimentera med inställningarna och se vad som passar bäst.

Inlägget Så här stänger du av alla batterioptimeringar i OxygenOS dök först upp på Swedroid.

Farscape‘s 20th anniversary panel at San Diego Comic Con was packed to the brim with fans who miss the show. It’s always been beloved, but in recent years there have been more rumors about its potential revival. Everyone seems to be on board, actors and creators included, so what’s the problem?

Well, we might not be waiting too much longer…

Granted, nothing has been inked or signed, but creator Rockne S. O’Bannon and Brian Henson of The Jim Henson Company were on hand to assure fans that they’re still working on reviving the show, and have never stopped. “For a number of years we wanted to continue Farscape in movies,” said Henson, while also noting that any story they wanted to tell couldn’t likely be contained in two hours. So they’ve moved back to television in terms of finding a new home for the series.

Amazon Prime Video was hinted as the most likely streaming venue to pick up the show—not surprising given that the entirety of Farscape is now on Prime Video after going without a streaming home for a few years—which begs the question of just how far along in the process they are, but O’Bannon was more direct: “We’re not done with Farscape.”

The audience burst into applause.

Henson: "For a number of years, we wanted to… continue #Farscape in movies." But they can't do it in two hours. But… BUT… they are looking at other formats!
O'Bannon: "WE'RE NOT DONE WITH FARSCAPE." *audience erupts!*#farscapenow #SDCC2019 #LootSDCC

— Loot Crate @ SDCC #229 (@lootcrate) July 18, 2019

It’s good to hear that the creative team has gone back to the idea of television; while it was satisfying to have the series end properly with the Peacekeeper Wars revival, the 4-hour mini-series was pointedly too short to contain the usual layered storytelling that Farscape was known for. Another show (even if it were closer to the more common 13-episode format of today) would be a better way to bring Farscape back to the masses.

Fingers crossed!

Kul att mitt inlägg artros är inflammation väckte så mycket känslor. Jag fick till och med ett litet besöksrekord här på bloggen och jag antar att det beror på att artros har blivit en folksjukdom. Unga som gamla verkar lida av artros i fingrar, axlar, höfter och knän!

Artros-inlägget väckte som väntat en hel del frågor och viss irritation, särskilt kring det här med att det faktiskt går att göra något åt. Man måste inte få artros och man måste inte leva med artros när man väl har fått det! Precis som med alla inflammationer kan det läka ut om man ger kroppen chansen.

Vad är inflammation?

De klassiska kriterierna för inflammation är rodnad, smärta, svullnad, värme och försämrad funktion. Om du har de här symptomen för att du blivit angripen av en bakterie eller ett virus så pratar man istället om infektion, och det brukar också ge upphov till slem- eller varbildning. En förkylning är en infektion.

Hur blir man inflammerad?

Det finns massor av sätt för kroppen att bli inflammerad på. Ett getingstick är ett exempel, eller om du har genomgått en operation, eller om du har dragit ut en tand hos tandläkaren, eller om du har stukat foten. Om du tränar hårt blir musklerna inflammerade och ibland blir även muskelfästena inflammerade. Det gör ont och du får svårt att röra dig normalt.

---

Kroppen tar dock hand om den här typen av inflammationer och inom några dagar eller veckor är du helt läkt och återfår funktionen. Problem uppstår när kroppen inte läker utan attackerar sin egen vävnad eller fortsätter att vara inflammerad månad efter månad, år efter år!

Kronisk retning av immunförsvaret

Större delen av immunförsvaret sitter i magen, i tarmväggarna närmare bestämt och utgörs också av tarmfloran. Livsmedel som retar tarmslemhinnan och ökar dess genomsläpplighet får proteiner från maten att ta sig igenom tarmen och ut till blodet. Där kan de interagera med immunförsvaret och ge en kronisk, låggradig inflammation. Vissa molekyler som tar sig igenom kan genom molekylär mimikry efterlikna kroppsegna ämnen så att immunförsvaret attackerar allting som påminner om den molekylen. Det kan vara sköldkörtelns celler eller vad som helst.

---

Autoimmunitet, artros och allergier är moderna livsstilssjukdomar som har uppstått sent i människans historia. Vissa människor är på grund av genetik, medfött dålig tarmflora, känsligt immunförsvar eller vad det nu kan vara väldigt känsliga för “normala”, moderna belastningar i form av stress (psykisk och fysisk), onaturliga livsmedel och tillsatser osv. De utvecklar förr eller senare något problem relaterat till immunförsvaret.

Hur löser man problemet?

Det finns ingen färdig lösning!

Det spelar ingen roll om du tror att du har en jättebra och hälsosam livsstil sålänge du fortfarande har problem. Det var många som kommenterade på artrosinlägget att “Jag äter LCHF/keto/vegetariskt/insert random och har fortfarande problem” och det är ju inte ett dugg konstigt för att bara för att du applicerat en paketlösning på dina problem betyder det inte att det är rätt lösning för dig.

Inflammationen har inte bara dykt upp där utan anledning det är något som underhåller och driver den biokemiska processen!

Din uppgift och skyldighet gentemot dig själv är att ta reda på vad det är för att du är ansvarig för din hälsa.

---

Jag äter själv en ganska karnivorisk variant av low carb/keto för att det ger mig mest fördelar, men det betyder inte att min kost fixar alla dina problem. Du behöver antagligen finjustera på en rad olika sätt om du har någon kronisk åkomma som inte blir bättre. Du behöver systematiskt och strategiskt undersöka alla dina vardagsvanor, kostvanor, tankevanor, emotionella livssituation, sömnvanor osv för att hitta var det brister. Det är inte ovanligt att emotionella/psykologiska problem tar sig fysiologiska uttryck det är väldigt väl dokumenterat så räkna inte bort någonting!

---

Penna och papper, en långsiktig plan och börja testa konsekvent och systematiskt så kommer det komma många, många aha-upplevelser längs vägen och du ökar chanserna rejält för att bli helt frisk.

Inlägget Vad är inflammation? dök först upp på Next Level Biohacking.

By RaulMLA
Engineer Definition

sirfrogsworth:

I just got my hairs cut. A lovely young woman named Mary comes to the house to help save me oodles of energy. I can’t thank her enough for that. 

Today she brought her son, Landon. A very spirited and funny 8-year-old. And I think I may have unintentionally done Mary a solid. 

You see, Landon wants a dog. But I’m not sure Mary is ready to take that on right now. 

Otis doesn’t get many visitors so he is quite… enthusiastic. He greeted Landon with lots of friendly but LOUD barks and he likes to jump up for attention. It’s harmless but can be overwhelming for some.

Landon was like, “Is this what it’s like to have a dog ALL the time?”

It’s not. 

But I mayyyy have said…

“Yep.” 

Before he left Landon expressed his love for turtles. 

I was at the grocery store this week with my girlfriend. We were buying some food and drinks for the upcoming week. I also was feeling sick and was in a fuzzy state of mind. When we got to the self-checkout I noticed something in the fridges near the checkout area. Inside was all the flavors of Mountain Dew Amp Game…

Read more...

EXCLUSIVE: For the first time ever we're bringing fans a table read from Stargate Atlantis: Extinction! @BaronDestructo @PaulyMcGillion @JewelStaite @CHeyerdahl & MORE will be on hand for the event! Space is limited! RSVP:#StargateAtlantis15#SGCatSDCC19https://t.co/L6d6viLYcq pic.twitter.com/JHDYhhhZCH — Stargate Command (@stargatecommand) July 12, 2019 Yep.  Details here: Live At Comic-Con: Stargate: Extinction Movie Script Table Read And, if…

The post July 12, 2019: More news of note! appeared first on Joseph Mallozzi's Weblog.

Forskare på International Computer Science Institute hittade drygt 1300 Androidappar som samlade data om sina användare, trots att de uttryckligen nekats tillåtelse. Platsdata ska exempelvis ha samlats in genom Wi-Fi-nätverk och geotaggade foton.

Google meddelades om upptäckten i september förra året och kryphålen kommer att åtgärdas genom Android 10 som snart släpps skarpt för Pixel-serien. Appar som inte har beviljats access till GPS:en kommer exempelvis inte att kunna läsa geotaggar från bilder och alla appar som har tillgång till Wi-Fi behöver även erhålla platstillåtelsen.

I somliga fall utnyttjade apparna andra appars tillåtelser för att fiska åt sig data. Detta fungerar bara i de fall appen som fått tillåtelsen lagrar uppgifterna på ett minneskort. Lyckligtvis använde endast 13 av de drygt 88 000 granskade apparna den metoden.

These apps would read through unprotected files on a device’s SD card and harvest data they didn’t have permission to access. So if you let other apps access personal data, and they stored it in a folder on the SD card, these spying apps would be able to take that information.

Inlägget Rapport: Över tusen granskade Androidappar samlar data trots att de nekats tillåtelse dök först upp på Swedroid.

• Fortsättning på inlägget “Gör något annorlunda!”

---

Först kommer en röst som säger “Jag borde gå till gymmet!” eller “Jag borde inte äta det där!” och sen kommer en annan röst, en röst som gör att du inte gör det du först sa till dig.

Vad är det för röst?

Lyckas den övertala dig att lägga dig i soffan istället?

Om ja, varför har den en sån makt över dig? Varför har rösten som säger att du kan ta en kaka större makt än den som säger att du inte kan ta en kaka?

Känslomässig motståndskraft och närvaro

Min hypotes är att den vinnande rösten är mer känslomässigt laddad för det är ju göttigare att lägga sig i soffan än att gå till gymmet och det är göttigare att ta en kaka än att inte ta en kaka. “Äh, slappna av! Du måste inte köra så hårt idag, ta det lite lugnt. Behöver nog en vilodag!” och det känns skönt att fatta det beslutet. Att fatta motsatta beslutet; “Jo kör på, du är trött och slö och energilös men nu går vi till gymmet i alla fall och därmed basta!” känns inte skönt.

Det liksom känns fel, eller hur? Så hur kan något som känns fel vara det rätta beslutet? 

---

Det är här känslomässig motståndskraft kommer in i bilden. 

Känslomässig motståndskraft innebär att ha sinnesnärvaro nog att med sitt förstånd förstå vad som är det bättre beslutet oavsett hur det känns! Därefter välja det bättre beslutet även om det känns helt fruktansvärt. Även om det leder till ett nervöst sammanbrott, obeskrivlig smärta, ångest, ont i magen, en genomsvettig tröja, högrött ansikte, panikens sju svåra år. Allt det där samtidigt!

Om du klarar det då har du bra känslomässig motståndskraft. 

Har du det?

Min panikångest lärde mig sinnesnärvaro och känslomässig motståndskraft

Jag hade som jag berättat ett flertal gånger ganska svår panikångest från ung ålder. Det var ett riktigt helvete före jag lärde mig om känslomässig motståndskraft, och det var något jag klurade ut helt själv. Jag har faktiskt aldrig fått någon medicin mot det. Minns inte exakt hur det var men någonstans började jag bli bättre och bättre på att bara sitta mig igenom det, och då försvann panikångesten. Sen kom jag väl på att alla känslor går att sitta sig igenom, andas sig igenom. Det är bara en biokemisk reaktion, det är lugnt!

Öva på att gå emot din egen hjärna

Börja med små saker först som inte spelar så stor roll. Öva på att känna obehaget av att du absolut inte vill resa dig ur soffan, men så gör du det ändå. Känn obehaget av att gå till gymmet eller fortsätta fasta. Du VILL inte, men du gör det ändå. Till slut, efter mycket övande, är det DU som bestämmer helt och hållet!

Det är stencoolt och det är POWER!

Inlägget Känslomässig motståndskraft dök först upp på Next Level Biohacking.

sirfrogsworth:

Ya know, he may not have been the fastest around the course, but he still completed all the obstacles when he could have easily been like, “nah” and told his handler to heck off. 

I give him 12 goodest boy points out of 10. 

Well, it starts with, “Ah, Hello. I couldn’t help but notice that you accidentally must have put a copy of Brewer’s A Dictionary of Miracles:  Imitative, Realistic, and Dogmatic into your reticule. Er, backpack, yes. If you could pop it back onto the shelf over there where you got it from I’d be extremely grateful,” and goes downhill fast.

By YiannisTees
In my defense I was left unsupervised

When you think about the cougars in Red Dead Redemption 2, the first thing that comes to mind is probably fear. Or maybe injury? Or that scary growl that big cats do before they jump on you and rip your face off. What probably doesn’t pop into your head is just how dang cute these big cats actually are, when they…

Read more...

My husband never helps around the house.

Now those of you who know my husband are about to freak out and jump to his defense. Stay with me, this isn’t as bad as it seems.

My husband never helps around the house.

A few years ago, my husband read, as many men did, “You Should Have Asked” and had rather a revelation. Like a lot of men, they were absolutely happy to do assigned chores. They understood that they lived in a home, so they also needed to do housework.

So, if a chore was assigned, they’d do it and that was cool. They’d do exactly what was asked. They were good, modern men who were supportive of their partners’ needs and didn’t expect all the housework to be done by the woman.

The point of that comic, if you didn’t read it, was the idea of the mental load – how the project manager doesn’t do the work because managing is work. Many, many women are the “home project managers” as well as the staff. The comic throws it into sharp relief.

See that to-do list? He wrote it after a discussion with me. We both had finished some projects (him a graphic novel due out July 4^th, and me a programming class) and neither of us had really addressed the housework all that much. Nothing outrageous, but he commented that the house needed some TLC, and was Sunday an okay day to do it?

Both of us stay on task better when we have lists so we don’t get distracted (as I am right now writing this piece!) and so he asked me to help him come up with What Needed Doin’.

He took the initiative. He asked for input. We do have slightly different household priorities. He’s a much more thorough vacuumer than I am. I care more about glass, mirrors, and basic levels of clutter. But between us, yeah, the work is done and done well.

So no, my husband never helps around the house. He knows that the home needs maintenance and will take ownership of that fact.

Which is exactly what we need to see more of!

Well, since you asked:

1. Kamala Harris: Because she’s hella smart, pretty savvy and because I think her background and daily practice in politics shows she’s not scared of anyone, least of all the Republicans. I also suspect that she would put together a very fine cabinet of equally smart and savvy people and be the best chance to reverse the four years of stupidity and cupidity we’ve endured to this point. Is she perfect? Lol, no, and I suspect people will be more than happy to expound on this in the comments. But I don’t need perfect at this point, and additionally I think she’s smart enough to know where she’s not smart enough, and will collect people to her to compensate. Also, she’s not old as fuck, and her personal baggage seems dealable. Plus she’d shred Trump in the presidential debates like he was a chicken straight out of the crock pot. Yeah, I’d watch that.

2. Elizabeth Warren: Has a plan for literally everything and is also generally fearless, and she loosens the bowels of the very very rich, which I think is what we need right now. Bluntly, for me at this point it’s almost a tie between her and Harris; I would be fine with either and I think either would put the GOP in a panic, and in Warren’s case they would run in circles screaming “Socialism! Socialism!” like they were on fire, which would amuse me. I’m not in love with Warren’s age as she would be entering the office, but in this case I don’t see it as a dealbreaker, and it’s not as if she’s the most ancient of the Democratic candidates anyway. Would also shred Trump in debates, who would be reduced to muttering “Pocahontas” at her like a warding spell.

3. Joe Biden: I mean, honestly, meh? He’s too old and he’s too old in his thinking and every time he opens his mouth some unforced error comes out of it. But this is 2019 and compared to the current occupant he’s a goddamn statesman. He’ll remind less engaged voters of the halcyon days of the Obama administration, when we had a president who wasn’t an active trash fire 24/7, and I think there’s some validity in the idea that Biden could get the votes of at least some of the dudes who voted for Trump in the last election because they were either overtly or latently sexist as shit and tried to hide it by being concerned about Clinton’s email rather than admitting their problem was that she was a woman and had been demonized by the GOP for over two decades running. There might be some on the left who will stay home if Biden wins the nomination, but, really, fuck them if they decide four more years of Trump’s incompetent, hateful authoritarianism is better than a Democratic candidate who isn’t perfectly aligned with their personal agenda. Fuck them right in the fucking ear.

4. Cory Booker: Smart, seems capable, centrist-ish, I think is probably more likely than anyone else in the current field to be find himself considered for the VP position, and I think he would take it, especially from Biden, who at 76 might not finish his term anyway, and so on. Would be a perfectly cromulent president. Also I’m one degree of separation from him as one of my best friends is reasonably close to him, so the chance I would somehow manage to cadge an invite to the White House in a Booker administration is ever-so-slightly higher than it might be otherwise, so all other things being equal, this adds like 1% to my overall total for likely voting for him.

5. Kirsten Gillibrand: Sure, why not.

6. Amy Klobuchar: Okay, fine.

7. Julian Castro: No major objection; another “In it for the VP slot” candidate, in my opinion.

8. Beto O’Rourke: Run for Senate again, Beto. Otherwise, yeah, all right.

9. Pete Buttigieg: Good with soundbites, light on actual experience, proof gay people can be as resolutely and blandly centrist as any straight person you might name, and if it came to it, sure, I’d vote for him.

10. Jay Inslee: I think Inslee is running either to be Secretary of Energy or Interior and/or some major policy advisor on the environment and clean energy, so good for him. On the extraordinarily small chance he becomes the candidate, I’d vote for him.

11. John Hickenlooper: Fun fact: I referred to him in one of the Old Man’s War books; look it up. Not exactly enthusiastic about him, but can’t think of much that would incline me against him, either, so: Yes, fine.

12. Bill de Blasio: Not really setting me aflame and I suspect he needs to focus more on his current job than his next one, which won’t be President anyway, but he’s not a flaming racist shithole like the current president, and if these are our choices, de Blasio it is.

13. Bernie Sanders: Jesus, I’m sick of this dude, who is not actually a Democrat anyway, is older than fuck, and who has the most querulously peevish supporters who generally make me tired the moment they open their demanding and entitled mouths. I’m happy that Sanders 2020: The Rebernening seems at this point likely to be swamped by the backwash of the Warren campaign, but I want to be absolutely clear that if the final choice is Sanders vs. Trump, I’ll press the button for Sanders so hard the plastic shell of the button might crack beneath my fingertip.

14. Andrew Yang: All right, if I must, although I suspect “must” won’t be an operative condition here.

15 (tie). John Delany, Tim Ryan, Steve Bullock, Michael Bennet, Eric Swalwell, Seth Moulton, Wayne Messam, Joe Sestak, Mike Gravel: I mean, whatever, dudes, it’s nice you have a hobby this summer, and if a targeted and highly specific virus incapacitated every single other candidate above you, then I guess I’d vote for you over Trump. But really, now. Go home. Just, go home.

24. Tulsi Gabbard: Not as smart on foreign policy as she wants everyone to think she is, wants people to forget that she was anti-LGBT most of her life and is Russia’s favorite Democratic candidate, so that’s great. I’d vote for her over Trump, but think what it would mean if these were our choices.

25. Marianne Williamson: Awww, hell no. If we get here, I’ve already moved to Canada. I have the points!

And that’s where I am at the moment with these folks.

By dumbassmandesigner
Don't kill my character

Disa frågar: Om man insett att man aldrig kommer kunna upprätthålla en hög eller ens lagom träningsnivå och inte i längden kunna hålla sig i ketos, hur stor hälsovinst är det att ändå äta så bra som möjligt? LCHF, men kanske aldrig komma i djup ketos. Ger inte maten i sig en stor hälsovinst, även om man ”fuskar” för ofta för att ligga i ketos?

Är det ens lönt? | Keto

Det här är en återkommande fråga som jag får ofta i olika tappning. Jag kallar den för “är det ens lönt”, och det korta svaret är – JA! Det är lönt!

---

Det är bättre att träna lite än aldrig och det är bättre att äta lite bra än inte alls bra. Det är bättre att dricka alkohol varannan dag än varje dag, och näringstät, artegen föda en gång i veckan hellre än 0 gånger i veckan. Om det är så att du är inne i en period av att du (av någon anledning) inte kan göra något rätt; gör bara så lite fel som möjligt. Så lite socker som möjligt, så lite mjöl som möjligt, så lite vegetabiliska oljor, processad mat och alkohol som möjligt. Alla steg åt rätt håll är i alla fall åt rätt håll!

Ingen är perfekt 100% av tiden

Okej det finns några individer som är helt perfekta men de är i klar minoritet. Vi andra siktar på 80% rätt 80% av tiden. Vissa perioder blir riktigt bra, andra lite sämre men det gör inte så mycket så länge man gjort SELF LOVE och SELF CARE till sin livsstil och ser till att ta hand om sig själv så bra man kan givet förutsättningarna!

---

Många beroendepersoner äter/lever väldigt destruktivt på grund av sin sjukdom och behöver sikta mot 100% för att inte halka in i långrandiga återfall och självskadebeteende. Det är lite annorlunda för oss normisar, även om vi vill leva så bra som möjligt vi också!

Inlägget Är det ens lönt? | Keto dök först upp på Next Level Biohacking.

I woke up this morning and checked Twitter and discovered that Neil Gaiman had told me to take a hike — or more accurately, he had tagged me as someone he challenged to walk 2,000 steps by Refugee Day (which is June 20th) as part of #StepWithRefugees, to raise awareness of the roughly one billion miles refugees, in aggregate, walk each year to try to find safety. 2,000 steps is roughly a mile, so the idea is something akin to walking a mile in someone else’s shoes.

So I got out of bed and took that walk, and of course, because such a public challenge by Neil requires documentation, made a video of my morning perambulation. In the video you will see cats, cranes, frogs, headstones and Amish, and, of course, me. Yes, the video is in portrait mode. Sorry. It was early.

As part of the challenge I was meant to nominate three other people to do this walking thing, so I nominated Chuck Wendig, Joe Hill and Yanni Kuznia. But there’s no reason you can’t do it as well. Go take a hike (or walk, or run, or swim, it all counts). As you’re doing it, think of the people who walk not because they want to, but because they have to. And think about the people who, at the end of their daily walk, don’t get to come back to a home that is safe and sound.

Few people could walk into a brand new company and say “I have an idea for you, but the technology has to be invented for it.” Steven Spielberg, however, is one of those people.

Read more...

The last time a friend told you how busy they’ve been, did you respond with “Omg, SAME”? If you did, you might be what one sociologist calls a “conversational narcissist,” and it could be damaging your relationships.

Read more...

Happy Summer Everyone! Sorry for always being late – eventually it turned out that “in a month or so” can mean 3 months… at least there has been progress not only with the skill system, but new buildings and creatures … Continue reading →

Thirty-three years after the nuclear catastrophe that defined its name, Chernobyl has surged back into the popular consciousness. HBO’s Chernobyl miniseries, which dramatized the disaster and the Soviet government’s attempt to cover-up key details, is part of a string of major works that have revisited the Chernobyl…

Read more...

Get ready for the weekend by picking a cool video game for the low, low price of... nothing. GOG.com, the site formerly known as Good Ol’ Games, is giving away 2016 puzzle game Obduction for free as part of its “Summer Sale Festival.” The game is only available today, May 30, 2019, and tomorrow, May 31, 2019, so I…

Read more...

By theduc
^^

Apple’s old “I’m a Mac”/”I’m a PC” ads starring Justin Long and John Hodgman went a long way toward establishing Apple’s extremely hip reputation, with Long portraying Macs as cool and laidback while Hodgman’s PC guy was a stuffy dork—just like how Mac users in real life are cool and PC users are lame even though they…

Read more...

Jag hade redan börjat skriva ett blogginlägg om lättja, men när jag läste igenom det lät det lite aggressivt så jag la det vilande i utkast-mappen. Så idag skrev min vän AI ett jättefint meddelande till mig och tackade mig för att orkar träna tidiga mornar med henne, och att det inte är många som hade pallat det, och då trillade poletten ned för hur jag skulle skriva det här inlägget.

---

Nyckelordet är “att orka” för det har verkligen varit story of my life de senaste åren – att jag “orkar” mer än andra och har svårt att hitta människor som är up to speed. Visst jag behöver mycket återhämtning, även jag behöver sova och det är många dagar då jag tar time out och bara sitter i soffan från morgon till kväll. Så är det absolut, men för ungefär 12 år sedan bestämde jag mig för att det där med ork bara är ett mindset.

---

“Skillnaden mellan framgångsrika personer och mindre framgångsrika, är att de som lyckas orkar göra allt det de andra inte orkar”

---

Jag vet inte varifrån citatet kommer, det kan vara dr Phils bok Livsstrategier men jag är inte helt säker. När jag fick höra det första gången så träffade det verkligen helt rätt. Det var som att jag insåg att jag kan VÄLJA att orka! Jag bestämde mig för att ALLTID orka, och hela grejen handlar egentligen om att gå emot sin hjärna.

Hur orkar du…[insert random]?

Hur orkar du träna så mycket? 
Hur orkar du fasta så länge?
Hur orkar du sitta och skriva hela dan?
Hur orkar du… [insert random] 

Svaret är bara att bestämma sig och köra över varenda tanke eller känsla på att man inte skulle orka. De gånger jag tänker “nää nu orkar jag inte mer!” då har jag samtidigt bestämt mig för att det inte var så viktigt. Ibland är kostnaden högre än vinsten och då blir det förstås svårt att hitta ork. Om det är något långsiktigt viktigt som min karriär, mina relationer, min ekonomi eller min hälsa då måste jag bara orka annars kommer jag ju aldrig få det jag vill ha, och den tanken skrämmer mig mycket mer än lite diffusa obehagskänslor som ändå ALLTID går över efter ett tag.

“Du orkar!”

Ja det gör du!

Jag tränade lite military crossfit ett tag och när man var som mest slut kom tränaren framspringandes och vrålade “DU ORKAR!” tio gånger och visst orkade man då haha! Det är som att den moderna människan har fått fobi för att bli trött eller bränna ut sig. Man bränner inte ut sig på det sättet som folk tror, det handlar bara om att känna att man själv har kontroll och få tillräckligt med återhämtning så orkar man väldigt mycket!

Att orka i relationer

Jag blir så deppig när jag ser par som “inte orkar” anstränga sig alls för varandra. De hasar runt i matchande joggingbyxor från Ica Maxi och gör aldrig något speciellt för varandra. Inte på kvällarna, helgerna och alla hjärtansdag var ju ändå bara så kommersiellt och jobbigt så de orkades inte heller med. Tragik! Tänk så lite ansträngning som krävs för att ta ett förhållande från average till helt fantastiskt, och ändå orkar så få människor göra det.

Att orka vara hälsosam

Ännu mer förvånande är människor som inte orkar ta hand om sin hälsa, men inte har några problem alls med att orka med värk, övervikt, stelhet och kroniska sjukdomar. Jag orkar hellre handla och laga vettig mat, träna, meditera och optimera sömn och återhämtning än alternativet.

Just uttrycket “jag orkar inte…” är en riktig trigger för mig för jag var verkligen universums lataste människa innan. Jag gjorde i n g e n t i n g under gymnasiet till exempel, orkade inte ens gå på lektionerna så hade 70-90% frånvaro i vissa ämnen. Inga fritidsintressen heller, helt passiv. Satt bara framför datorn och chattade och forumade, inget annat.

---

Det fortsatte till 2005 då jag orkade läsa tekniskt basår på 5 månader, och sen kulminerade det 2007 när jag till fullo insåg att ork är något man skapar själv och att man kan och måste orka om man ska komma någonstans.

Inlägget Om att orka dök först upp på Next Level Biohacking.

Today we’ve spent a lot of time talking and thinking about Game of Thrones’ final season, especially last night’s finale. But it was a long road to get to the “winner,” and if you’re feeling a little let down by how it all ended, why not take a lightning-fast (but no less nostalgic) cruise through the show’s 73…

Read more...